Författararkiv: SdKfz.000 (sdkfz.000)

Den Gloster Spjut is a twin-engined T-tailed delta-wing subsonic night and all-weather interceptor aircraft that served with Britain’s Royal Air Force from the mid-1950s until the late 1960s. The last aircraft design to bear the Gloster name, it was introduced in 1956 after a lengthy development period and received several upgrades during its lifetime to its engines, radar and weapons, including support for the De Havilland Firestreak air-to-air missile. The Javelin was succeeded in the interceptor role by the English Electric Lightning, a supersonic aircraft capable of flying at more than double the Javelin’s top speed, which was introduced into the RAF only a few years later. The Javelin served for much of its life alongside the Lightning; the last Javelins were withdrawn from operational service in 1968 following the introduction of successively more capable versions of the Lightning.

Källkod: Gloster Javelin på Wikipedia

Den Gloster Meteor var det första brittiska jetplanet och de allierades enda jetflygplan som uppnådde stridsoperationer under andra världskriget. Meteorens utveckling var starkt beroende av dess banbrytande turbojetmotorer, pionjärer av Sir Frank Whittle och hans företag, Power Jets Ltd. Utvecklingen av flygplanet började 1940, även om arbetet med motorerna hade pågått sedan 1936. Meteoren flög första gången 1943 och inledde sin verksamhet den 27 juli 1944 med nr 616 Squadron RAF. Meteoren var inte ett sofistikerat flygplan i sin aerodynamik, men visade sig vara ett framgångsrikt stridsflygplan. Glosters civila Meteor F.4-demonstrator G-AIDC från 1946 var det första civilregistrerade jetflygplanet i världen

Källkod: Gloster Meteor på Wikipedia

Den Bücker Bü 181 Bestmann was a two-seater, single-engine aerobatic monoplane aircraft built by Bücker Flugzeugbau GmbH in Rangsdorf, near Berlin and extensively used by the Luftwaffe in World War II. The Bü 181 was also built by Zliner Flugzeugwerke AG plant at Zlin, i Böhmen & Mähren-protektoratet och efter det tyska tillbakadragandet fortsatte produktionen efter kriget i samma Zlin-verk, nu denominerade som C.6 och C.106 för det tjeckoslovakiska flygvapnet och som Zlín Z.281 och Z.381 i olika versioner för civilt bruk. 783 flygplan byggdes. Mellan 1943 och 1945 byggde Hägglund & Söner AB i Sverige 120 Bü 181 på licens med den svenska militära beteckningen Sk 25.

Källkod: Bücker Bü 181 på Wikipedia