Den Fiat G.91 är ett italienskt stridsflygplan konstruerat och byggt av Fiat Aviazione, som senare slogs samman med Aeritalia. G.91 har sitt ursprung i den NATO-organiserade NBMR-1-tävlingen 1953, som sökte en lätt jakt-bombplan "Light Weight Strike Fighter" som skulle antas som standardutrustning inom flygvapnet i de olika NATO-länderna. Efter att ha granskat flera bidrag valdes G.91 ut som den vinnande designen i NBMR-1-tävlingen.
Källkod: Fiat G.91 på Wikipedia
Läs mer:
Fiat G.91 var ett stridsflygplan som konstruerades och byggdes av det italienska företaget Fiat Aviazione på 1950- och 1960-talen. Det utvecklades som ett lätt taktiskt jaktplan för Natos flygvapen, och användes också som skol- och spaningsflygplan av flera länder. G.91 hade en design med svepta vingar med en enda turbojetmotor och ett trehjuligt landningsställ. Den var beväpnad med fyra 12,7 mm kulsprutor och kunde bära raketer, bomber eller napalm på fyra pyloner under vingarna.
G.91 flög första gången 1956 och togs i tjänst 1958 i det italienska flygvapnet. Det antogs också av de västtyska, portugisiska och grekiska flygvapnen och deltog i strider i det portugisiska kolonialkriget och det eritreanska självständighetskriget. G.91 fick beröm för sin smidighet, manövrerbarhet och låga underhållskostnader, men led också av begränsad räckvidd, nyttolast och hastighet. Under 1970- och 1980-talen ersattes det gradvis av mer avancerade jaktplan och togs ur tjänst 1995.